siviilihautajaiset.fi

När då sekulär begravning?

Hjälp till anhöriga och professionella

Eventuell osäkerhet om den avlidnes önskemål orsakar ofta huvudvärk även för personalen på vårdanstalter eller äldreboenden. Vissa traditioner är knutna till ev.-luth. kyrkans åskådning och därför ofta i konflikt med de bosattas uppfattningar, och det är inte längre alltid möjligt att fråga den bosatta eller patienten om deras önskemål.

Ett kort eller önskeformulär plånboken bland personuppgifterna underlättar också vårdgivarnas arbete, när de efter ett dödsfall kan slopa religiösa ritualer och kanske spela annan fridfull musik istället för psalmer. Information om önskemål hjälper naturligtvis också begravningsbyråer att orientera sig med arrangemangen för civila begravningar.

Likaså underlättas prästens arbete genom att ha skriftlig meddelande om den avlidnes synpunkter och önskemål, om de anhöriga av någon anledning ber om kyrklig välsignelse vid begravningen. Annars måste prästen förlita sig enbart på de anhörigas uppgifter för att bedöma om den avlidne skulle ha önskat en kyrklig begravning, trots att hen inte velat tillhöra kyrkan.

Därför är den avlidnes tydliga skriftliga viljeyttring till stor hjälp för de anhöriga och eventuellt även för prästen. Anhöriga kommer inte alltid ihåg den muntliga önskan eller har tolkat den annorlunda än avsett eller tror att den inte längre är giltig.

Förutom att de anhöriga och prästen vill agera etiskt så är det också en lagfråga. Om prästen välsignade den avlidne, medveten om att ceremonin strider mot den avlidnes uttryckta åsikt, skulle prästen begå ett officiellt brott.

Medlemskap och bristande medlemskap är uttryck för vilja

Det torde råda enighet bland alla åskådanden om att begravningsarrangemang bör baseras på den avlidnes egen syn och önskemål. Det är mest naturligt att betrakta medlemskap i ett religiöst samfund eller brist på medlemskap som det primära uttrycket för vilja.

Om en person har tillhört ett trossamfund vid dödsfallet, bör medlemskap betraktas som ett viljeyttring gällande även begravningen, om hen inte särskilt har önskat annat.

På motsvarande sätt ska begravning av en person som inte tillhörde något trossamfund vid sitt frånfälle anordnas utan religiösa ceremonier, på ett civilt sätt, om hen inte särskilt har önskat annat.

Förverkligandet av religionsfriheten kräver att den tidigare nämnda enkla principen fastställs i praktiken så snart som möjligt. Förhoppningsvis skall instruktionskortet "Jav vill ha sekulär begravning" för sin del påskynda utvecklingen vars mål är att den avlidnes åsikt alltid respekteras i begravningsarrangemangen.